tisdag 23 februari 2010

Ur askan i elden.

Hej!
Det är jag som är Sofie.
Monica och Lena har hjälpt mig och min bror Niklas att starta den här bloggen för att få en chans att berätta med egna ord utan all stress och press det innebär att sitta i polisförhör och att sitta framför nämndemän och domare.
Men det är svårt, vi vill att även de sociala myndigheterna ska stå till svars för vad som har hänt, att de ska komma med någon förklaring till hur man kan placera fosterbarn hos alkoholister, misshandlare och pedofiler. Vi vill att det ska bli en förbättring för alla utsatta barn där ute.

Så här får det inte gå till.

Våran uppväxt var trasig, och det finns ingen som kan ge oss den tillbaka.

10 kommentarer:

  1. Hej Sofie.
    Vad roligt att du skriver. Vet att du o lillkillen varit kräksjuka,usch.

    Hur är det din bror?

    SvaraRadera
  2. Hej Lena.

    Ja, jag tyckte det var dax nu.

    Med Niklas är det så bra som det kan bli.
    Jag pratade med honom allderless nyss, och domen blev fastställd, han kommer ut igen den 19/3-10

    SvaraRadera
  3. Kommentar som lämnats till er på min blogg:

    Sussi sa...
    Hej! Det går inte att skicka kommentar till Sofie och Niklas bloggen om man inte har konto
    =( Så skriver här och hoppas sen det går att skriva till dom:

    Oj, vet inte om min kommentar kommer fram, försökte skicka som nån openid men det gick inte.
    Ville bara skriva att jag blev så illa berörd av eran berättelse, har en bekant som jobbar med den där utredningen om alla fruktansvärda fosterhem och det är helt sinnessjukt hur många barn som fått vara med om sånt här =(

    Jag hoppas ni får upprättelse och att ni gör skillnad för kommande barn! Kramar!
    Ni är jätte starka som berättar det här!

    SvaraRadera
  4. Hej Sofie,
    Du är verkligen en kämpe.
    Hälsa så gott till Niklas när du talar med honom. Ni har många som stöttar er.
    Kram
    Monica

    SvaraRadera
  5. Sofie,
    Din fosterpappa sitter i fängelse och du har fått ett litet skadestånd. Tycker du att det känns bättre nu?
    Niklas har inte fått någonting.
    Tror du att han skulle må bättre om även han fick ett erkännande?

    SvaraRadera
  6. Vad bra Sofie att Ni får hjälp av Lena och Monica och förhoppningsvis själva får ta över kontrollen en dag. Att det slutar på bästa möjliga sätt och att Ni orkar komma ut på andra sidan.

    Ser ljuset och möjligheterna även om det är mörkt och difust ibland.

    Hoppas av hela hjärtat att Ni blir likt Blondie och andra starkare inte bryts ner.

    Ni fortsätter att växa och dela med Er.

    Leroy

    SvaraRadera
  7. Kram gumman och lycka till i livet.

    SvaraRadera
  8. Monica,
    Ja han sitter ju inlåst för tillfället, men permis besked efter permis besked dimper var och varannan dag ned i brevlådan, och häromdagen faktiskt ett besked om villkorlig frigivning, detta skall ske inom ganska exakt ett år. Känns inte alls roligt.
    Skälvklart tror jag att Niklas skulle må bättre om även han fick något slags avslut, men om detta ens kommer att hända är inte längre troligt. Just nu straffar han bara ut sig själv.

    SvaraRadera
  9. Kära Sofie,
    Det är så fruktansvärt alltsammans.
    Du kämpar så bra med det nätverk du har. Fortsätt så.
    Sedan kan vi bara hoppas...

    SvaraRadera